Genmanipulerade grödor på gott och ont
Hur legitim är utvecklingen och planteringen av genmanipulerade grödor som ersättning för vad jordarna bjuder på idag? Är bioteknisk växtförädling vad världen behöver för att fylla sinande matförråd?
Under de senaste somrarna har Kina drabbades av obarmhärtiga torka. Följden blev dåliga skördar i de drabbade områdena. Samtidigt växer befolkningen i snabb takt i denna, en av världens folkrikaste länder. Detta leder till en ekvation som föga går ihop. Något måste göras för att avvärja en möjligt hotande svältkatastrof.
GMO bot mot svält?
Till skillnad från många av de afrikanska länderna, där inbördeskrig och oroligheter hindrar utvecklingen mot en säkrare framtid utan matbrist, har Kina kanske möjligheten att med avancerad teknologisk hjälp kunna hindra en möjlig hungersnöd. Dagens avancerade bioteknologi har gett världen en möjlighet att skapa grödor som är beständiga mot både torka samt svår frost och kyla.
Vi har även möjligheten att ändra på andra essentiella egenskaper hos våra nyttoväxter som tillväxt och resistens mot växtsjukdomar och insektsangrepp. Kina, tillsammans med många andra asiatiska och även afrikanska länder ställer sig idag bakom den nya biotekniska utvecklingen. I Kina så förutsätter man dock vissa restriktioner vad det gäller försäljning av genmanipulerad mat. På senare tid har lagar införts som kräver att all GMO (genmodifierad) mat som säljs i butikerna bör märkas.
Den biotekniska sektorn är redan på frammarsch i Kina. Man räknar med att omkring 5 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) kommer från den biotekniska industrin år 2020. I nuläget har Kina redan etablerat fem stora biotekniska forsknings- och utvecklingscentrum i Beijing, Shanghai, Xian, Tianjin och Nanjin som inrikter sig på frontforskning inom farmaci, genetik och annan bioteknisk ingenjörskonst (“tissue engineering”) samt en ny generation inom industriell bioteknologi. Kina hoppas att denna frontforskning kommer bli ett steg i rätt riktning för att avvärja en eventuell framtida matbrist.
GMO – konsekvenser?
Genmanipulation av grödor är ett hårt omdebatterat ämne både i USA och i Europa. I båda världsdelar råder delade meningar vad det gäller odling av genmanipulerade grödor. Samtidigt blir de allt vanligare på marknaden.
Nyligen rapporterade Greenpeace att man funnit förbjudet genmanipulerat ris (GMO) i bland annat England, Frankrike och Tyskland. Det genmanipulerade riset hade hittats i stickprov från risnudlar i Frankrike och Tyskland, men även i risvermicelli i England som har sålts i asiatiska specialaffärer samt i asiatiska restauranger. Det kinesiska riset som modifierats för att motstå insektsangrepp visade sig innehålla ett protein som kan orsaka allergiska reaktioner hos människor. I nuläget tillåter inte EU försäljning, import eller marknadsföring av någon form av genmanipulerat ris i samtliga medlemsländer.
Hur långt bör man då gå för att designa den perfekta grödan och är detta ens svaret på sinande matkällorna? Hur kommer de genmanipulerade supergrödorna att påverka den lokala floran och kan ett ändrat genom (genuppsättning) hos växterna få oväntade följder när det används som näringsämne för människan? Är vi beredda att ta de eventuella konsekvenser den nya teknologin kan medföra?
Källor: Xinhua, New Scientist, Greenpeace, AFP