Kommer BRIC- och SCO-organisationerna att förandra de globala maktstrukturerna?
Samarbetsorganisationen (SCO) höll sitt årliga toppmöte förra veckan i Ekaterinburg. Högst på agendan var säkerhetsfrågor och den globala ekonomiska krisen. I samma stad hölls också BRIC-toppmötet. BRIC-samarbetsorganet består av världens fyra största tillväxtländer, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Är dessa möten ett tecken på att den ekonomisk-politiska maktbalansen kommer att förflyttas österut?
I SCO-mötet deltog Kinas president Hu Jintao samt ledarna från fyra centralasiatiska länder, Kazachstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Som övervakare deltog också Indien, Pakistan, Afghanistan, Iran och Mongoliet.
Ron Huisken från Australiens nationella universitet berättade till Radio Australia att Kina ursprungligen grundat SCO för att behålla centralasiens styrelsemekanism inom räckhåll, och utanför Nato:s och särskilt USA:s inflytande. Meningen med mötet var, enligt BBC, att utveckla strategier för att balansera medlemsstaternas ekonomi och försäkra den ekonomiska tillväxten. Mötets största konkreta insats var, enligt Xinhua, Kinas löfte om ett stödpaket på 10 miljarder dollar till medlemsstaterna i hopp om att mildra den ekonomiska krisens effekter. Däröver gjordes också samarbetsbeslut beträffande bekämpningen av terrorism och en förbättrad informationssäkerhet. Enligt Radio Free Europe håller Shanghai- samarbetsorganet på att förlora en del av sitt inflytande eftersom dess verkan i första hand gäller bilaterala förhållanden, inte en mångfacetterad verksamhet mellan alla dess parter.
The Financial Times frågesätter hela BRIC-organisationens framtid på grund av att ländernas ekonomiska strukturer drastiskt skiljer sig från varandra. New York Times anser organisationen närmast besitta ett symboliskt värde men inte någon konkret inverkan på den globala ekonomin. Enligt China Daily är alla länderna överens om att de vill förminska dollarns betydelse i deras utrikeshandel. I det officiella uttalandet poängterades att tillväxtländerna fortsättningsvis vill öka på sitt inflytande i globala ärenden och internationella finansinstitutioner, förklarar AP.
Är en omorganisering av de globala maktstrukturerna nu identifierbar?