Kina slott - en fläkt av Kina i Sverige
- Listen:
I Stockholm finns en kinesisk kuriositet nämligen Kina slott! Det kinesiska lustslottet i parken på Drottningholm var en gåva av kung Adolf Fredrik till drottning Lovisa Ulrika på hennes födelsedag år 1753. Själva slottsbyggnaden är en blandning av fransk, svensk och engelsk rokoko, men inredningen är starkt kinainspirerad.
Enligt museipedagog Helena Chreisti på Drottningholms slott låg det kinesiska i tiden i mitten av 1700-talets Europa. Under den här tiden fanns det en sorts drömbild av Kina som tilltalade adeln och de kungliga.
— Man tänkte sig att Kina var jordens paradis där alla var lyckliga och ingen behövde jobba. Det var alltså denna atmosfär som man försökte återuppliva när man kom till Kina slott. Det var en plats där man skulle ta på sig lite lantligare klädsel, spela kort, dricka te och ha fester, berättar Helena.
Byggnaden är en blandning av svensk och fransk rokoko med engelska inslag. Det mest utmärkande kinesiska på Kina slott är inredningen, som består av föremål så som porslin, lacker och handmålat siden som hämtats till Sverige via det svenska Ostindiska kompaniet, som hade startats på 1730-talet.
— Tittar man på byggnaden så är den väldig europeisk. Man kan säga att den är en blandning mellan svensk rokoko, fransk rokoko och sen finns det även lite engelska inslag. Inspirationen till den här byggnaden hämtades bland annat från mönsterblad, teckningar som var gjorda av en arkitekt Willian Chambers som var engelsman. Men det är den svenska arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz och Jean Eric Rehn som står för den svenska helheten.
En fantastisk överraskning
Byggnaden vi ser idag är faktiskt det andra Kina slottet. Det första, som var byggt i trä, uppfördes i Drottningholmsparken över bara en natt, natten till den 24 juli 1753 då kung Adolf Fredrik ville överraska drottning Lovisa Ulrika på hennes 33-årsdag.
— Kung Adolf Fredrik hade byggt upp slottet i hemlighet inne i Stockholm, plockat isär det och fraktat hit det per båt och sen byggt upp det över en natt. Det var en stor, fantastisk överraskning för drottningen! Men det här första Kina slott var ganska enkelt, det var byggt i trä, och skulle förmodligen bara stå kvar under den sommaren 1753. Men Lovisa Ulrika hon blev så förtjust i den här platsen och lustslottet, så hon ville ha nånting mer permanent. På 1760-talet börjar man bygga det Kina slott vi ser idag som tar sex år att färdigställa. Slottet är byggt i sten, det har två våningar, 15 rum och flera kringbyggnader, så det är ett ganska stort komplex, berättar Helena.
En rad paviljonger, också de i kinesisk stil, ansluter till slottsbyggnaden. En av dessa är en väldigt speciell sal, nämligen matsalsbyggnaden eller den så kallade Confidencen. Namnet härstammar av att här finns ett matbord som kunde dukas upp och hissas upp genom golvet mellan våningarna, så att man kunde äta middag “en confidence”, eller i förtroende, utan betjänter. Matsalen, som idag är en del av muséet, används fortfarande vid enstaka tillfällen av den nuvarande kungafamiljen.
Öppet bara under sommarhalvåret
Kina slott är öppet för allmänheten bara under vår- och sommarmånaderna från maj-september. Resten av året ligger slottet i dvala. Detta eftersom husen i Drottningholmsparken inte värms upp och det i byggnaderna inte heller finns någon elektrisk belysning. Möblerna på slottet täcks in till vintern, men dessa står faktiskt kvar året runt i de ouppvärmda byggnaderna.
Besökarantalet på Kina slott varierar från år till år, men brukar ligga kring 30 000 besökare per år. Slottets väldigt speciella utseende, men också det lustiga matbordet i Confidencen och akustiken inne i slottet är enligt Helena det som folk imponeras mest av då de besöker platsen.
— Dom flesta blir imponerade av att man har den här helheten. Det är ju det som är en av anledningarna till att det finns med på UNESCO:s Världsarvlista. Att man har kvar väldigt mycket av möblerna och inredningarna. Och sen är det det här med färgerna och formerna, det är ju som ett litet rosa paket som man ser när man går genom alléerna i parken, säger Helena.
Sveriges första världsarv
Helena har jobbat som museipedagog på Drottningholms förvaltning sedan 1998 och från och med hösten 2004 framförallt med skol- och världsarvsfrågor. Drottningholm och Kina slott togs 1991 med på UNESCO:s Världsarvslista som Sveriges första världsarv. Det innebär att man tyckt att den här platsen, särskilt Kina slott och Drottningholms slottsteater, har särskilt universellt värde. Detta skall lyftas fram och bevaras för all framtid.
Idag finns det drygt 800 världsarv, både natur- och kulturarv, runt om i världen. Av dessa finns fjorton världsarv i Sverige och trettiotre i Kina. Helena tycker att just idén med världsarven är intressant.
— Jag tycker det kan vara intressant att fundera på vad det är som förenar de här olika platserna då man pratar om arv och kulturella utbyten. Vad är det för likheter mellan Kina slott och Kinesiska muren till exempel. Det är ju inte helt lätt att svara på på rak arm, men världsarven berättar om olika typ av samarbeten under olika tider.
Intresset för Kina är stort i Sverige just nu. I synnerhet med tanke på den svenska Ostindienfararen Götheborg som anlöpte Kina sommaren 2006. Någon direkt länk mellan Sverige och Kina finns det dock inte idag när det gäller Kina slott och Drottningholms slotts förvaltning.
— Men vi får fler och fler besökare från Kina och många gånger så står dom och skrattar lite grann och tycker att det är väldigt tokigt det här Kina slott som vi har i Sverige.
