Med en passion för Beijings kulturarv
- Listen:
De gamla kvarteren i Beijing blir allt färre hela tiden. Gammalt ersätts av nytt och effektivt. Ändå finns det de som kämpar för att bevara gamla hus och områden. Radio86 träffade Zhang Pei i Beijing. Hon jobbar på Beijing Culture Heritage Protection Center sedan några år tillbaka. Det är en icke-statlig organisation som strävar efter att hjälpa Beijings medborgare att skydda sitt lokala kulturarv. Organisationen har runt tio anställda men de många hundra volontärerna står för en viktig del av arbetet.
- Vi behöver många frivilliga för att sköta vår normala verksamhet och andra projekt, vi har redan samlat på oss ett stort antal volontärer.
Vad består då kulturarvet i Kina av? Dum fråga kanske, men varför inte klargöra det hela? Pei tycker att kulturarv är allt från vaser, skrin, stolar, byggnader, historiska gator till forntida byar.
- Genom mitt arbete i den här organisationen har jag insett att det faktiskt finns många saker som är värda att skydda, som kontakten mellan människor och kulturarvet.
Vad är värt att bevara i Beijing då? Pei berättar att de gamla hutongerna, eller gränderna, och gårdarna minskar i antal hela tiden. Livet i de gamla kvarteren är inte som det alltid har varit, människorna som bor där och deras livsstil har förändrats. Att bo i de gamla husen är nuförtiden trångt, omodernt och besvärligt. Kan man förbättra människors levnadsvillkor utan att förstöra kulturarvsbyggnaderna? Enligt Pei dyker den frågan alltid upp när ämnet är att skydda det gamla Beijing. Beijing Culture Heritage Protection Center ser det som sin roll att aktivera de boende att själva värna om sitt eget kulturarv.
- Vi anser att populationen måste reduceras i de här områdena. Många av de gamla gårdarna har blivit zayuan (traditionella gårdshus som nu ockuperas av många hushåll). De är fulla av folk med lite yta att bo på. Faktiskt vill många flytta in i höghus, de tycker det är mer bekvämt och att levnadsutrymmet är större. När befolkningen i de gamla husen är mindre kan de som väljer att bo kvar få större boyta.
Förnyelse på bekostnad av stadens själ
Det har varit tal om att delar av det gamla Dongcheng-distriktet ska bli någon slags kulturstad. Det kan låta lovande men innebär troligen att stora områden skadas av nybyggen. Människorna som lever där har inte reagerat så mycket på själva projektet utan är mer oroade för sina egna intressen.
- Många människor säger det rakt ut, att om de får en ny lägenhet eller pengar så går de med på planerna. De ser på saker på en väldigt konkret nivå.
Bryr sig folk inte om att bevara området för sakens skull då? Under ett möte som hölls av Beijing Culture Heritage Protection Center, intervjuade journalister några gamla människor som bott länge i området. De kände förstås känslomässig anknytning till platsen och för många skulle det vara svårt att flytta långt därifrån. Pei och hennes kollegor besöker ofta hutongerna och pratar med de boende. De har då fått höra att rivningen av hus har pågått mycket längre än bara de senaste åren.
- Människor har haft tid att reflektera över dessa frågor och bilda sina åsikter. Det vore fel att säga att människor inte bryr sig om att skydda den här miljön, de har känslor för den, men i slutändan är de mer oroade för sina egna liv. Det är förståeligt.
Under OS i Beijing 2008 transformerades huvudstaden och nya, blänkande byggnader dök upp överallt. Många gamla områden revs också. Pei ser inget fel i modernisering och utveckling men det får inte ske på bekostnad av stadens unika karaktär och själ.
- Ta ett exempel: om man promenerar i Beijings moderna områden bland de dyra höghusen så vet man knappt var man är. Man skulle lika gärna kunna befinna sig i någon annan kinesisk storstad eller till och med utomlands. Allt ser likadant ut, det finns inga unika element som gör skillnad. I Beijings gamla stad måste vi överväga sätt att ta till skyddsåtgärder, på så sätt bibehåller vi Beijings konkurrenskraft ur en kulturell synvinkel och bevarar dess speciella karaktär.
Göra skillnad
En konkret förändring som Beijing Culture Heritage Protection Center stått för, och som verkligen gjort skillnad, är att man lyckades klassa ett särskilt hus som ett fast kulturarvsföremål, ungefär som k-märkning. Förra året hörde man på nyheterna att huset som en gång beboddes av ingen mindre än Liang Sicheng, mannen som kallas den moderna kinesiska arkitekturens fader, var nästan helt förstört av rivning. Liang Sicheng bodde i det lilla huset med sin fru, som också var arkitekt, under några år på 30-talet. Ironiskt nog var Liang en förkämpe för bevarandet av gammal kinesisk arkitektur, och nu revs alltså hans bostad. Snabbt ordnades ett möte och åtgärder vidtogs som senare ledde till k-märkningen och att det som var kvar av huset kunde skyddas.
- Jag känner personligen att vi verkligen lyckades uppnå något där. Vi vill inte endast jobba i ett tyst hörn. Trots allt är vår organisation liten och vi har begränsade mänskliga resurser, vi vill ta initiativ och få fler att delta med oss i skyddsarbetet.
Peis engagemang för tankarna till ett citat från en annan Pei - nämligen arkitekten Zhu Pei:
”När vi promenerar i de gamla gränderna som finns kvar känner vi oss som betydelsefulla människor. När vi går omkring bland de höga husen i Beijings nya kontorsdistrikt känner vi däremot att vi inte betyder någonting. Bra arkitektur ska få människor att känna sitt värde.”
