På strövtåg i Jingshanparken

Beijing är en storstad av enorma mått. Att ens försöka ge sig på att hinna med hälften av alla "måste"-sevärdheter staden ruvar på om man är där för en kort visit är stört omöjligt. Men visst, det finns några platser man absolut måste besöka. Dit hör till exempel den Förbjudna staden, kinesiska muren (som visserligen är belägen i utkanten av Beijing) och Himmelstemplet.

Där kan man räkna med att få slåss med de tusen andra turistgrupperna om de bästa fotoplatserna och utsiktspunkterna. Det är något som säkert kan verka lite tröttsamt i längden. Passa då därför på att även besöka ett attraktivt turistmål där du får gott om utrymme att strosa omkring och på egen hand komma nära det forntida kulturella Beijing och i lugn och ro se en av de vackraste sidorna av dagens storstad.

Den vackra parken Jingshan är belägen i Beijings Xichengdistrikt, direkt norr om den Förbjudna stadens Shenwuport.

Parken breder ut sig över ett 23 hektar stort område och var en gång en del av den kejserliga trädgården under Yuan-, Ming- och Qingdynastierna (1271-1911). Parken öppnades för allmänheten 1928.

I parken finns en berömd konstgjord kulle som byggdes av jorden från vallgravarna som omger det kejserliga palatset samt från diverse kanaler som byggts i området.

Enligt kännare av feng shui är det mycket fördelaktigt att bo söder om en närliggande kulle. Eftersom ingen sådan kulle existerade i området byggdes det en. Därför kallas kullen ibland för "Feng shui-kullen".

Jingshankullen kallas även ibland för kol-kullen eftersom man brukade stapla kol vid dess fot.

Från toppen av kullen kan man få en fantastisk utsikt över Beijing, och framför allt över takåsarna i Den förbjudna staden. De gula takpannorna får ett gyllene, skimrande sken i solljuset och bjuder på ett fantastiskt skådespel. Om man blickar mot sydväst ser man det norra havet, mellersta havet samt det södra havet. Längre mot väst kan man även se den vita dagoban som finns på ön i Beihaiparken.

De fem paviljongerna

Den konstgjorda kullen har fem toppar på vilka man har byggt fem paviljonger med fem Buddhastatyer år 1751 under kejsare Qianlong. Numera kan man tyvärr bara se fyra av dessa statyer då de togs bort av militära trupper år 1900.

Under Qianlongs tid upplevde trädgården en gyllene period. Man odlade fruktträd och parken var fylld med exotiska fåglar. Trädgården fick då namnet De hundra frukternas trädgård.

Vid den norra övre porten ligger den vackra Qiwangloupaviljongen ("Vacker vy"), där kejsarna kunde be. Förr i tiden fanns här nämligen ett altare tillängnat Konfucius. Numera är det en presentaffär där man kan köpa målningar, kalligrafi och porslin. Här håller man även diverse kulturella utställningar ibland.

På toppen av den mellersta kullen ligger Wanchunpaviljongen ("evig vår"). Detta var en gång Beijings högsta punkt och numera ger den en perfekt vy över centrala Beijing, det norra distriktet med trum- och klocktornen samt det kejserliga palatset.

På den östra sluttningen kan man se ett träd som markerar platsen där den sista Ming-kejsaren hängde sig då bonderebellerna bröt sig in i den Förbjudna staden under ledning av Li Zicheng.

Palatset intogs den 18 mars 1644 och kejsaren avsattes. Det berättas att kejsaren sprang ut i trädgården strax före soluppgången morgonen därpå, utan krona på huvudet och med håret utsläppt. Han bar en lång vit klädnad på vilken en drake var broderad och han bar endast en sko. Hans händer var fläckade av blodet från en konkubin, Yuan, samt två prinsessor. Den avsatte kejsaren sprang upp till toppen av kullen och ropade ut sin förtvivlan. Därefter gick han nedför kullen för att hänga sig med sitt bälte i ett pagodträd.

På platsen fanns där en gång en stenstod med inskriptionen "Platsen där kejsare Sizong dog för sitt land". Under 1950-talet ersattes denna med ett träplakat som har inskriptionen "Platsen där kejsare Chongzhen hängde sig".

På kullens norra sida ligger Shouhuang, eller salen för kejserligt evigt liv, vilket har förvandlats till Beijings barnpalats där barnen kan utöva dagliga dansaktiviteter, sång, musik och konst.

Ta en paus i ett tehus

Efter att ha vandrat en hel dag i parken kan det vara skönt att slå sig ned någonstans i lugn och ro och smälta dagens alla intryck.

Och som du vet så går man oftast inte på café i Kina, även om detta har börjat bli allt trendigare i det mer och mer västinfluerade Beijing. Bland vardagskinesen är det ännu tehus som gäller.

Att besöka tehus har länge varit en social tradition i Beijing och övriga Kina. Bara Beijing har till exempel mer än 500 olika tehus man kan välja emellan.

Jingshanparken är omgiven av en mängd olika tehus med varierande koncept. Här kan man finna stora tehus som bjuder sina besökare på spektakulära shower medan man intar sitt te. Det kan vara allt från dans och sång till teater och kinesisk opera.

Tyvärr är det sällan man får en chans att bara gå in och titta gratis i många av dessa tehus. Många av tehusen tar inträde, men det är sällan frågan om någon större summa.

Tehusen serverar oftast mer än bara te. Det är vanligt att man erbjuds något extra tilltugg vid sidan av teet, och det kan vara frågan om dumplings och andra mindre rätter.

Att tänka på

Innan man beger sig in till något av tehusen kommer här först några generella tips om vad som gäller då man besöker tehus eller restauranger i Beijing.

Beijings restauranger kräver sällan någon extra serveringsavgift eller dricks. Vissa “finare” restauranger kan dock ta omkring 15 procent i serveringsavgift.

Öppettiderna kan variera, men vanligtvis har de öppet mellan 11:00-14:00 och mellan 17:00-22:00.

Kom även ihåg att ta med dig ett bra fick-lexikon. De flesta menyer är nämligen skrivna på kinesiska!

Ett litet tehus

Det är inte alla tehus som tar en inträdesavgift. I anslutnig till Jingshanparken finner man till exempel ett litet nätt tehus som har det intressanta namnet Junk Te House. Här tar man inget inträde, och tehuset är heller inte så överfullt med andra turister.

Här kan man sätta sig ned och njuta av en lyxig kopp oolongte, eller varför inte avnjuta en traditionell kinesisk teceremoni.

Efter en lugn och avslappnad testund har det sedan återigen blivit dags att bege sig ut och lämna den lugna parken för att kasta sig in i Beijngs myllrande storstadsliv.