Tianluokeng tulou – Hakka-husen i Fujian

Tianluokeng är ett av många traditionella huskomplex i Nanjing i Fujian som bebos av den etniska minoritetsgruppen hakka. När vi åker längs vägen upp till den lilla bergsbyn öppnar sig en fantastisk vy av bergssluttningar med teodlingar och bland dessa ses de gulskiftande hakka-boningarna som på kinesiska kallas tǔlóu (土楼).

Tulou betyder "hus byggt av jord" och precis som namnet säger så är dessa byggnader formade av jordmassa som murats kring en träkonstruktion. De flesta av hakka-husen är runda och flera våningar höga och på samma innergård bor ofta ett tiotal familjer.

I Fujianprovinsen finns fortfarande över tjugotusen hakka-hus bevarade. De flesta av husen är byggda av ett material som kallas sanhetu, det vill säga en blandning av jord, sand och lut. Husväggen är bredare nedtill och smalnar uppåt vilket gör att konstruktionen blir mera stabil. De högsta hakka-husen kan vara upp till fem våningar höga, men de vanligaste är husen med tre våningar.

Släkten Huang har bott här i flera hundra år

Vi besökte byn där släkten Huang bor. Tianluokeng togs i år med på UNESCO:s Världsarvslista och huskomplexet består av fem hus. I mitten finns ett fyrkantigt och runt detta tre runda hus och också en ovalformad byggnad. Namnet Tianluokeng betyder "snigelgrop" och det beskriver platsen där husen är belägna, skyddat av de omgivande bergen. De hus som fortfarande idag finns bevarade är byggda på 1900-talet, men ursprungligen har här funnits hakka-hus som kunnat daterats tillbaka till år 1796.

I ett av husen i Tianluokeng, Hechanglou, bor en pensionerad folkskolelärare vid namn Huang Tingfang. Han berättar att de flesta av invånarna i Tianluokeng tillhör släkten Huang. De kom hit första gången under den Västra Jindynastin då de måste fly på grund av oroligheter i norr. Släkten flyttade senare tillbaka till Henan men bosatte sig permanent i Tianluokeng under slutet av Tangdynastin. Släkten har alltså bott i husen i Tianluokeng redan i 23 generationer och över 650 år. Huang bor här med sin fru och sonson. De äger också en modern lägenhet inne i byns centrum, men nu då byggnaderna i Tianluokeng rustats upp har de flyttat tillbaka hit. Alla Huangs tre söner bor i städerna eftersom det är svårt att försörja sig på landsbygden.

En trygg fästning

Hakka-husen byggdes ursprungligen i försvarssyfte. Hakka-folket är inflyttade i Fujian och den lokala befolkningen tog inte emot dem med öppna armar precis. Det ihärdiga hakka-folket hittade då på att bygga sina hus som ett slags fästning som skulle vara lätt att försvara mot utomstående. Till en början var husen ofta fyrkantiga, men senare blev den runda husmodellen mer vanlig då man upptäckte att den var enklare att försvara. Den runda formen gjorde att husen i regel också klarade bättre av jordskalv.

Alla som bor här har sin andel av det runda huset och en egen bostad i tre våningar. Längst ned ligger köket. Då vädret tillåter används även innergården till att förbereda maten, diska och tvätta byke. Ovanför köket finns vardagsrummet och högst upp sovrummen.

Hakka-husen representerar en väldigt demokratisk boendemodell. Alla bor här under liknande förhållanden och har samma utsikt mot innergården. Fönster utåt förekommer sällan, eftersom husen ju skulle fungera som en försvarsborg mot attackerande fiender. På innergården finns alltid en brunn och högst antagligt också husdjur. Ifall porten till huskomplexet av någon orsak måste bommas igen är man alltså inom huskomplexet ganska långt självförsörjande.

Turismen påverkar boendemiljön

Idag har turismen utvecklats enormt i området och det påverkar också boendemiljön här. Och även om de som bor i hakka-husen idag kanske inte nödvändigtvis längre önskar ha sina hönor springande på innergården är det just precis det som turisterna väntar sig att få se här! Huang berättar att många utländska turister gärna vill bo i huskomplexet och inte i de närbelägna hotellen. De vill uppleva hur det är att bo i en autentisk miljö där det inte finns någon toalett eller dusch inomhus. Många turister väljer också att övernatta en natt i ett hus och nästa natt i ett annat för erfarenhetens skull. Och det är väldigt billigt att övernatta här, under 50 kronor natten.

För invånarna i Tianluokeng är turismen ett viktigt levebröd, men alla är inte lika överförtjusta över de nyfikna turister som kikar in genom dörren och ställer frågor. Men turismen har kommit hit för att stanna. Och visst är den lukrativ också för lokalbefolkningen som kan sälja sina varor och tjänster och på så sätt skaffa sig en inkomst här ute på landsbygden.

Den kinesiska staten betalar åt alla familjer som bor i huskomplexet en blygsam ersättning för de olägenheter turisterna för med sig. Huang påpekar dock att nyttan som turismen för med sig borde fördelas jämnare bland de som bor här eftersom det är väldigt dyrt att underhålla och rusta upp husen.

Då vi åker ner från Tianluokeng längs den slingriga vägen konstaterar taxixhauffören, som själv vuxit upp i ett av hakka-husen, att barnen som växer upp här blir väldigt balanserade människor. Det har jag lätt att tro. Kanske det är husens demokratiskt runda form och de mjuka naturmaterialens förtjänst?