Fejk eller äkta?
Svenskar som åker till Kina för att sedan komma hem med väskorna fulla av oäkta Louis Vuitton-väskor, Lacoste-tröjor, Canada Goose-jackor, Rolex-klockor, Gucciplånböcker och iPods är ingen direkt ovanlighet. Kina är ökänt för sin massproduktion av så kallade 'fejkprodukter' -allt ifrån väskor till t-shirts, skjortor, skärp och skor. Och det tar inte slut där. Kameror, cigaretter, klockor, hörlurar, batteri, läkemedel, möbler.... allt kopieras och får en oäkta etikett på förpackningen. För en nyanländ svensk kan det vara svårt att veta vad som är fejk och vad som är äkta i Kina, inte minst om man handlar på marknader. Hur ser man att en skjorta är oäkta? Hur mycket sämre är kvalitén på en fejk Pradatröja jämfört med en äkta? Och hur mycket ska man betala för en oäkta Gucciväska?
Fejkmarknader
Vad som är fejk och vad som är äkta är relativt lätt att urskilja. Äkta märkeskläder, väskor och skor i Shanghai säljs i lyxiga butiker på Nanjinggatan eller i flådiga köpcentrum på Huaihaigatan. Oäkta, plastiga fejkväskor/kopieringsförsök med en ”Gucci” etikett säljs från stånd på gatan eller från så kallade 'fejkmarknader'. Du lär känna igen fejkgodsförsäljarna efter bara några dagar i en kinesisk storstad. De har en tendens att ”attackera” västerlänningar på gatorna med bilder och kataloger, samtidigt som de skriker ”bags, bags, wanna buy watch watch! Good price only for you my friend!” (”Vill du köpa väskor eller klockor, jag lovar dig ett bra vänskapspris!”) Allt du köper av en sådan här försäljare eller på en fejkmarknad är oäkta. Det kvittar hur bra väskan ser ut, hur fantastisk kvalitén verkar vara eller hur nära originalet kopian är. Marknaderna säljer enbart fejkgods.
Det finns med andra ord inte någon chans för dig att dra till Kina och komma hem med en väska full av äkta Peak Performance kläder. Visst kan man komma över fejkversioner med hyfsad kvalitet, men handla med aktsamhet. Det är nämligen inte så ofta som de oäkta märkeskläderna ser lika heta ut i dagsljus som de gör när de hänger i försäljarens dunkla klädstånd.
Hur mycket ska det kosta?
I Kina saknar kläder och produkter ofta fasta priser och oavsett om de har en prislapp eller inte så lönar det sig ofta att försöka pruta sig till ett lägre pris. Kineserna prutar alltid, på allting: på kläder, skor, restaurangnotan, reparationskostnader, taxiresor... Och visst har de en tanke med sin strävan efter ett lägre pris; om man inte ens försöker kommer man garanterat att betala för mycket.
Som svensk på en fejkmarknad är prutning A och O. Många låter sig själv luras av försäljarens skyhöga utgångspris. De ser en väska de vill ha och frågar vad den kostar. Försäljaren svarar att den egentligen kostar 1200 yuan men att han kan tänka sig ett vänskapspris dagen till ära för att solen skiner, plockar fram sin miniräknare, knappar lite och kommer sedan fram till att han kan sälja väskan för 900 yuan. Låter det bra?Eftersom 900 yuan för en plastigt fejkväska är på tok för mycket så börjar den köpsugne svensken att tveka.
”Nä, lite billigare kan du väl ge mig?!” säger han.
”Okej, ge mig ditt prisförslag och så kan vi diskutera!”
Problemet är bara det att många tror att de ska dela summan på hälften och föreslå det priset. Men hälften av 900 yuan är ju 450, och vem vill betalar 450 yuan för en plastig fejkväska?
”Nä, kom igen, 200 yuan!” drar svensken till med och intalar sig själv att han tycker att det låter som ett rimligt pris. Sedan utbryter en lång prisdiskussion. Saken är dock den att 200 yuan är på tok för mycket och att man som prutande turist egentligen bör föreslå ett riktigt skampris, typ 40-50 yuan. Hela saken handlar ju om att det ska vara billigt, eller hur? Det är också viktigt att absolut inte höja sitt utgångspris, hur mycket försäljaren än tjatar. Får man inte köpa sin fejväska för den summan man är villig att betala kan man gå till en annan försäljare (som säljer exakt samma, plastiga väska) och försöka där istället. På så vis upptäcker man snabbt om priset man själv satt är för högt eller för lågt. Ett annat prutknep är att inte ens fråga försäljaren hur mycket han vill ha för väskan, utan att bara föreslå sitt skampris på en gång. På så vis slipper man påbörja prutdiskussionen på en alltför hög summa.
Vad kan man förvänta sig av kvalitén?
Att köpa fejkgods kan jämföras med att dra en lott. Man drar ofta nitlotter men ibland har man tur och drar en vinstlott. Försäljare försöker ofta bevisa att en väska är gjord av ”äkta läder” genom att använda en tändare och ”bränna” på skinnet. Man ska dock ta deras lovord med en nypa salt. Det bästa är om de erbjuder sig byta ut varan om den krymper eller går sönder, men det kan förstås vara svårt om man bara är på temporärt besök i Kina.
Ha som tumregel att inte förvänta dig för mycket av fejkgods. Många kläder krymper i tvätten, skorna är sällan bekväma och blixtlås går sönder. Kom också ihåg att det faktiskt är förbjudet att föra in fejkgods i Sverige. Om tullen finner piratkopior i ditt bagage kan de beslagta dessa och du kan åka på böter.


