Koppa bort din värk

Den senaste modeflugan bland Hollywodstjärnorna är koppning. Man har kunnat se blåmärkesfyllda ryggar på röda mattan och ja, det har varit en del av den traditionella kinesiska medicinen sedan urminnes tider. Har koppande äntligen hittat fram bland folket?

Som namnet låter förstå så handlar det alltså om att man med hjälp av koppar tar bort värk och obehag. Luften inne i koppen värms upp innan koppen placeras på huden. Resultatet är ett slags sug som anses öka livskraftens eller qis rörelse i kroppen, eftersom en stagnerad qi tros orsaka värk och obehag.

Enligt Subhuti Dharmadanda, chef för Instutet av Traditionell Medicin i Oregon, USA, beskrevs koppning för första gången av en taoistiska alkemist och herbalist vid namn Ge Hong (281-341 e.kr.) I hans handbok "A Handbook of Precriptions för Emergiencies", berättar Ge hur urholkade djurhorn används för att suga ut infektioner från kroppen. I en bok från Tangdynastin, Necessities of a Frontier Official, beskrevs koppning som botemedlet mot en sjukdom lik tuberkulos. Så sent som under Qingdynastin ägnade Zhao Xuemin ett helt kapitel i hans bok "Supplement to Outline of Materia Medica" åt jar qi och fördelarna med denna teknik. Förr i tiden användes förutom djurhorn även bambu- och lerkoppar. Men på grund av att de gick sönder lätt så användes koppar av mässing eller järn istället. Det var först på 1900-talet som glaskoppar till detta ändamål utvecklades. Genom glaskoppar är det lättare att se hur musklerna reagerar på behandlingen.

Nej, det gör inte ont

Wikipedia listar många olika sätt på hur man kan värma upp luften innanför koppen innan behandling. En av dem går till på så sätt att man gnuggar in 90% alkohol på insidan av koppen, tänder på och genast lägger den mot huden. Ett annat sätt är att hålla en upp-och-nervänd kopp över en öppen låga, som till exempel över ett ljus. Man kan även dränka bomull i alkohol, lägga det över ett isolerande material, t ex skinn som skyddar huden när man tänder på bomullen. Den tomma koppen placeras sedan över denna för att släcka lågan. En del TCM utövare lägger koppen direkt mot huden för att sedan värma upp botten på koppen.

Om man oljar in huden innan koppningen försäkrar man sig om att koppen sluter åt bättre mot huden. Det blir även lättar att förflytta kopparna genom att låta dem glida från ställe till ställe. Eftersom elden kommer nära huden finns det en risk för att man ska bränna sig ifall man inte utövar konsten korrekt. Detta är även en orsak till att man bör gå till ett proffs ifall man vill prova på koppning. Ja, förutom då att de professionella TCM-utövarna vet var på kroppen man bör lägga kopparna.

Kopparna lämnas i ungefär 20 minuter på patientens hud. Ju längre de är kvar desto tydligare blir märkena på huden efter dem. För att ta bort en kopp så trycker man försiktigt på huden bredvid koppen. På så sätt läker den utanför varande luften in och koppen går att lossa. Efter att ha provat på koppning själv, kan jag försäkra er om att det inte gör ont. Det är en lustig känsla när huden börjar sugas in i koppen men det är inte obehagligt. Och skulle koppen åstadkomma minsta obehag så är det ett tecken till utövaren om att proceduren måste stoppas.

Det finns en annan slags koppningsmetod som kan orsaka en del smärta – nämligen våtkoppning. Det är nästan samma procedur som i den vanliga koppningen men med den skillnaden att ett litet snitt görs i huden innan koppen läggs på.

Fördelar med koppning

Koppning relateras till en annan TCM massage teknik som kallas tuina där man nyper i skinnet på vissa specifika platser tills det blir helt rött. Akupunktörerna å sin sida lägger kopparna på akupunkter men även på smärtande kroppsdelar.

Dharmananda säger att koppning används mestadel för att underlätta smärta, gastro- och tarm relaterade sjukdomar, lungsjukdomar och vid förlamning. Koppning bör undvikas på inflammerade kroppsdelar, om patienten har feber eller kramper. Det bör även undvikas på den nedre delen av ryggen under graviditet.