Qi gong -vad är det egentligen?

Det blir allt vanligare bland svenskar att träna någon av de kinesiska metoderna qi gong eller thai qi. I dagens samhälle där den dagliga stressen hela tiden ökar, söker sig allt fler till träningsmetoder och andningsövningar som kan hjälpa dem att slappna av. Och överst på mångas lista, finner vi qi gong. Vi på Radio86 har tagit oss en titt på vad det hela går ut på och pratat lite med Eivor Skoglund -en trofast qi gong utövare.

Historia och syfte

Qi gong är egentligen ett modernt samlingsnamn för kinesiska kultiveringsvägar. Det vill säga: religiösa metoder som är en kombination av religionsutövande, hög moralisk eftersträvan och fysiska energiutövningar. Man tror att qi gong skapades för ca 3000 år sedan av kinesiska taoister; senare har metoden vidareutvecklats av indiska buddhister. Qi gong sägs till exempel vara en föregångare till de asiatiska stridskonsterna. Termen qi gong beskriver egentligen en mycket komplex och mångfaldig tradition av andliga, strids, och hälsoövningar från Kina. Redan från början lärdes de ut från en mästare till en lärljunge, eftersom metoderna ofta var för svåra för en vanlig människa att visa. Numera har den religiösa sidan av utövandet mer och mer övergetts och de flesta av dagens utövare fokuserar på andningen och avslappning.

Qi gong bygger på att man manipulerar det egna naturliga energi systemet i kroppen för att uppnå bättre välmående. Qi är livsenergi och gong står för skicklighet, så med andra ord: genom qi gong får vi skicklighet att manipulera energin i kroppen för olika ändamål.

Qi gong bygger på teorierna om yin och yang, de fem elementen och meridiansystemet. Genom att utöva qi gong kan vi aktivera våra inre krafter för att förebygga och behandla sjukdomar och stärka den kroppsliga och själsliga balansen i största allmänhet. I gamla tider har qi gong kallats “metoden att eliminera sjukdomar och förlänga livet”.

Innan vi går in djupare på qi-gong ska vi dock etablera vad ‘qi’ står för i läran.

Att förstå Qi

Man kan säga att qi är livsenergi, det vill säga den energi vi upplever när vi känner oss friska, starka, balanserade, lyckliga och upprymda. Qi kan också vara intentioner, vilja och medvetenheten som föregår en aktivitet.

Det finns både fysiska och mentala sidor av qi. Den fysiska sidan förklarar hur energin kan föras till kroppen, lagras, och sedan flöda i harmoniska banor. Den mentala sidan gör sig gällande när vi befinner oss i ett balanserat och harmoniskt tillstånd och känner att vi kan hantera stress och besvärliga situationer. I västerkändska termer beskrivs qi ofta som fysisk och mental energi och välmående.

Tecknet för qi består av riskorn och ånga: ris (som är Kinas främsta symbol för det livsgivande) kan inte ätas innan det kokas; först när det har givits energi kan det avge energi. På samma sätt fungerar qi -rörelse är själva förutsättningen för flödet.

Vi kan tillföra qi till våra kroppar på två olika sätt. När vi föds så har vi redan en viss mängd qi i våra kroppar. Denna qi lagras i kroppen och tar inte slut förrän livet tar slut. Det är denna energi vi också förbrukar när vi har sex (och i vissa omständigheter ger qi till ett barn). Den andra qi-källan är vår omgivning; luften, naturen, mat och andra människor. Denna qi lagras i hara, vilket är ett område strax under naveln, och energin förbrukas ständigt genom olika aktiviteter. Vi kan till exempel fylla på vår qi genom att andas rikligt, med bukandning. Sömn är ett annat sätt att fylla på sitt förråd av qi. Om man sover i en lugn miljö, i en bra säng och kanske med ett öppet fönster, så kan man räkna med att vakna upp energirik dagen därpå.

Vi kan också ta emot qi från naturen genom att vistas ute, andas frisk luft och upplever naturen på nära håll. Kosten spelar också en viktig roll när det gäller att finna välbefinnande. Grönsaker, frukt och friskt vatten innehåller jordisk qi. Vi kan också ta emot qi från andra människor, till exempel genom energi massage eller akupunktur.

Vi förbukar dagligen qi. Ju större kroppsansträngning, ju mer qi går åt. Mest qi förbrukar vi dock om vi utstår en kamp eller upplever överdrivna känsloutbrott eller känslostormar. Vill man alltså spara på sin qi så ska man undvika överdrivna skratt- glädje- sorg eller vredesutbrott. Man ska dock akta sig för att gå och undertrycka känslor. I det undermedvetna ligger nämligen alla problem som vi trängt undan och dessa problem stör hela tiden vårt sinne, för att inte tala om hur mycket qi som går åt. Om man ofta blir trött utan att veta varför kan det vara ett exempel på att man förbrukar mycket qi på att undermedvetet oroa sig för problem som man försökt tränga undan. Om inte problemen kommer till ytan och bearbetas blir man ofta sjuk.

Qi gong och andning

När man tränar qi gong eller qi andning, så tränar man egentligen att få kontroll över qi. Detta tränar vi eftersom vi med tiden blir mer mottagliga och känsliga för våra kropps signaler och dessutom ökar vi vår kroppsliga förmåga att styra över oss själva och vår kropp. Alla qi andningstekniker ska utföras så att qi föregår och styr den egentliga handlingen. I qi andning lär man sig också att synkronisera andningen med rörelserna och på så sätt kan man styra sin qi från hara till de aktiva kroppsdelarna.

Eftersom andning sköts av det autonoma nervsystemet så glömmer vi ofta bort vilken stor inverkan det har på våra liv. I Kina har man dock tagit vara på hur man andas, eftersom själva andningen är en viktigt del av medicin, filosofi och livsstil i östvärlden. Men har du tänkt på hur mycket andning egentligen påverkar ditt vardagsliv? Vid en kraftansträngning andas vi ut (tänk på en spjutkastares vrål) och när vi slår oss skriker vi av smärta (den kraftiga utandningen stärker oss) . På samma sätt så tar vi ofta några ‘djupa andetag’ när vi vill lugna ner oss. När något är jobbigt suckar vi (vilket resulterar i ett luftbyte i lungorna för att öka syretillförseln till hjärnan) och när vi är trötta så gäspar vi (vilket också är luftbyte i lungorna för att bota syrebrist i hjärnan). Andningen är alltså helt väsentlig för vår hälsa och välmående.

“Normal” andning för en västerlänning sker genom att bröstkorgen rör sig fram och åter. Detta medför att lungorna bara rör sig delvis och de ventileras alltså inte helt varje andetag. 1/3 – 1/2 av luften i lungorna kommer aldrig att bytas ut, utan istället blir den kvar, och resulterar i att vi går omkring med unken luft i lungorna. Enligt våra ideal så ska man hålla in magen snarare än att släppa ut den. Detta gör att andningen aldrig blir fullständig. Följden av denna andning, som de flesta av oss helt omedvetet utför, är dåligt syreutbyte som medför ohälsa och minskad psykisk och fysisk prestationsförmåga. Eftersom en relativt liten mängd luft byts i varje andetag kommer andningsfrekvensen att vara hög. Detta påverkar nervsystemet så att vi hela tiden befinner oss på en högre stressnivå än nödvändigt.

Den riktiga andningen kallas bukandning. Det går till så att buken pressar diafragman upp och ned och diafragman drar och trycker på lungorna så att de fylls och töms. Därför ska buken inte hållas indragen utan tillåtas att röras fram och åter. Bröstet rör sig däremot inte. Utandningen är längre än inandningen.

Mellan in- och utandning och mellan ut- och inandning ska man göra en paus. Andningen ska vara så lugn att den inte hörs och man ska inte märka att luft strömmar ut och in. Bukandning kräver en rak och korrekt hållning för att buken ska kunna röra sig korrekt. Qi – andning, eller så kallad bukandning, användas ofta när man man vill behålla lugnet. Om man dock lär sig att kontrollera andningssättet kan man så småningom öka sin bukandning mer och mer för att slutligen göra det alltid.

I och med att större delen av lungorna ventileras kommer syresättningen av kroppen att förbättras och därmed kommer cellerna att bli friskare och skänka utövaren långvarig hälsa. Ökad syresättning av hjärnan gör att vi tänker klarare och att depression och slöhet dämpas. Den lugna andningen påverkar också nervsystemet så att sinnet och därmed hela människan blir lugn. Bukandningen masserar också bukens organ, vilket medför att matsmältnings- organens rytmiska rörelse fungerar bättre, enzymer som främjar näringsupptagningen utsöndras och bukens organs syresättning ökar. Vi kan träna bukandning genom att ge akt på bukens rörelse och medvetet styra andningen till en långsam och lugn takt. Detta görs lämpligen under qi andning och ensamma promenader i naturen.

Qi gong-utövare Eivor Skoglund

Eivor Skoglund har utövat qi-gong i fyra år. Efter att under en lång tid ha varit intresserad av Kina, och till och med studerat lite kinesiska, fick hon nys om qi gong från några vänner. Nyfiken som hon var, anmälde Eivor sig själv och sin dotter till en veckokurs i medicinsk qi gong.

— Kursen hölls under ett veckoslut, och det var verkligen intressant, berättar hon.

— Först och främst berättade de som höll kursen väldigt mycket om qi gong och lite av dess historia, och sedan fick vi lära oss speciella övningar som vi sen tränade om och om igen. Vi var inte så många, kanske tio stycken. Men det var lagom.

Eivor började träna qi gong hemma. Ungefär 15 minuter innan hon gick till sängs veg hon åt att göra de övningar hon lärt sig på kursen. Och det dröjde inte länge innan hon började märka förändringar.

— Min sömn förbättrades på en gång, berättar hon. Plötsligt kände jag mig mycket mer utvilad när jag vaknade på morgnarna och det var verkligen skönt.

Genom att utöva gi gong har Eivor lärt sig att slappna av på ett helt nytt sätt. Hon mår också mycket bättre och känner att hon lättare kan hantera stress.

— Jag har nog också lyckats hejda några infektioner under årens gång. Och så känner jag mig på bättre humör, vilket är positivt. Det är väl därför jag har fortsatt träna. Nu har det dock blivit lite som ett behov. Jag kan inte gå och lägga mig på kvällen om jag inte har gjort mitt qi gong pass, det skulle kännas fel.

På kursen fick Eivor rådet att träna qi gong på morgonen, men det tyckte hon var svårt att hinna med. Därför gör hon det nu alltid på kvällen innan läggdags. Och det bästa av allt, enligt Eivor, är att träningsmetoden inte kräver mer än en lugn plats.

— Det är verkligen jättebra att man kan ‘ta med sig qi gong’ överallt. Men behöver inte ha någon musik eller någon speciell utrustning. Allt man behöver är sig själv och lugnet.

Vid ett qi gong pass koncentrerar sig Eivor på att andas lugnt och sedan gör hon speciella rörelser för att aktivera qi. Passet går sedan över i akupress, vilket är en slags akupunktur. Man trycker, eller klappar, på olika punkter på kroppen. Hela tiden gäller det att vidbehålla den lugna andningen.

Qi gong för livet

Eivor hade idag aldrig kunnat tänka sig att ge upp sin träningsmetod. Hon säger att den har fått henne att må bra på så många sätt.

— Det finns väldigt mycket goda, allmänna effekter med qi gong. Förutom bättre sömn och avslappningsförmåga så får man lättare att koncentrera sig och gå in i stillhet och lugn när man är upprörd. Man får också större motståndskraft och bättre blodcirkulation. Jag har hört att många har lyckats gå ner i vikt genom sin träning, säger Eivor.

— Men tron och tanken spelar nog väldigt stor roll. Om man inte tror på det så kommer det nog aldrig att funka, lägger hon till.

Om du är nyfiken på att testa qi gong så kan det nog vara ganska bra om du först anmäler dig till en veckokurs.

— Klart att man kan pröva en bok eller så, men det hjälper nog att ha en lärare i början som visar dig rörelserna. Det finns dessutom ett stort utbud av olika kurser, så valmöjligheterna är många!

Eivor funderar själv på att gå en fortsättningskurs och utöka sitt rörelseförråd. Allra helst skulle hon vilja åka till Kina och ta del av den qi gong utövning som försigår i de många parkerna.

Läs mer om qi gong på:

http://www.mediqiakademien.se/

http://www.qigong.se/

http:// www.zhinengqigong.se/