John Ian Wing - killen som gjorde OS-historia

För kinesiska John Ian Wing har de olympiska spelen en alldeles speciell betydelse. Faktum är att han som 17-åring år 1956 gjorde OS-historia genom att skriva ett brev till den Olympiska kommittén i Melbourne.

John berättar att han redan som 13-åring, efter de olympiska spelen i Helsingfors 1952, blev intresserad av OS och tyckte det var konstigt att idrottarna inte deltog i avslutningsceremonin utan åkte hem direkt efter tävlingarna.

– Under invigningsceremoin har man en spektakulär parad och under själva spelen tävlar idrottarna mot varandra. Och jag tyckte att det under avslutningsceremonin också borde ha funnits en segerparad för guldmedaljörerna och en avskedsparad för de övriga idrottarna, säger John.

Bojkott under OS i Melbourne

Johns föräldrar är från Kina, men själv har han vuxit upp i Australien. Då sommar-OS år 1956 gick av stapeln i Melbourne rådde ett spänt läge i världen. Ryssland hade invaderat Ungern och också Suezkrisen kastade en skugga över spelen. Flera idrottare valde att som en protest avstå från öppningsceremonin och en del av idrottarna fick inte heller umgås med varandra i OS-byn.

Det såg ut att bli ett verkligt katastrofalt slut på de olympiska spelen då Ryssland och Ungern drabbade samman under finalmatchen i vattenpolo. Det var efter den här incidenten som John beslöt sig för att skriva ett brev till den olympiska kommittén.

– Jag kom att tänka på uttrycket "pennan är mäktigare än svärdet" och beslöt mig för att skriva till OS-kommittén och berätta om min idé att alla idrottare under avslutningsceremonin skulle marschera in på stadion tillsammans, som en gemensam nation. Tänkte att detta kanske kunde lösa deras problem, berättar John.

Vem var killen som skrev brevet?

Detta var tre dagar innan spelen var över. John hörde aldrig något från kommittén och i tidningarna stod heller inget om att man skulle ändra på avslutningsceremonin. Men så var inte fallet. Under avslutningen av OS två dagar senare marscherade atleterna in på stadion precis så som John föreslagit. Han höll dock tyst om sitt brev för han visste inte om det var hans idé de nappat på eller om OS-kommittén planerat detta redan tidigare.

På måndag morgon kunde man på mittuppslaget i alla dagstidningar läsa historien om hur en kinesisk pojke skrivit ett brev till den olympiska kommittén. Och 17-åriga John kunde knappt tro sina ögon!

– Där på första sidan och på mittuppslaget var mitt brev och historien om mig. Och jag tänkte för mig själv; Oj detta var stort. Jag kunde inte föreställa mig vilka reaktioner brevet skulle ha, berättar John.

Det var IOK:s idé att gå ut med historien om den kinesiska killen som i sitt brev föreslagit att alla atleter under avslutningsceremonin skulle promenera in på stadion tillsammans. John ville ändå inte säga något åt sina skolkompisar eftersom han trodde att de skulle skratta ut honom.

– På den tiden, i synnerhet om man var en kinesisk kille eller tjej, så skrev man inte brev till myndigheterna. För att göra något sådant bad man först sina föräldrar om lov. Och det hade jag naturligtvis inte gjort. Så jag beslöt mig för att inte säga något åt dem heller, avslöjar John.

John hade sänt iväg brevet anonymt, men efter att det väckt så stor uppmärksamhet skrev han ett nytt brev till OS-kommittén och berättade vem han var. Som tack för hans idérikedom skickade de honom en OS-medalj, men på Johns begäran lovade de hålla hans namn hemligt.

"Är ditt namn John Ian Wing?"

Efter detta gick det många år innan det blev känt för omvärlden vem som skrivit brevet. Det det var i samband med att man år 1986 öppnade en sportutställning i Melbourne som man började rota i vem pojken som skrivit det berömda brevet egentligen var.

I och med Johns förslag blev OS i Melbourne känt som "vänskapsspelen" eller "The Friendly Games" och det söktes efter John Ian Wing med ljus och lykta över hela Australien, i radio, tv och tidningar. John bodde vid den här tiden i London och han hade nästan glömt bort det som hänt i Melbourne trettio år tidigare då han klockan två på morgonen fick ett telefonsamtal från Australien.

– Jag hade precis vaknat upp och hörde programledaren säga "är ditt namn John Ian Wing?". Då jag svarade ja sade han att hela Australien söker efter mig, säger John skrattande då han minns incidenten.

– Och under OS i Sidney år 2000 bjöd de in mig som hedersgäst. För att hedra mig namngav de också huvudgatan som går genom OS-byn till stadion "John Ian Wing Parade". Det var en stor ära, fortsätter John.

En värld - en dröm

Efter Melbourne har idrottarnas avslutningsmarsch blivit allmän praxis under de olympiska spelen och aldrig hade väl John kunnat ana att brevet han skickade iväg skulle ha så stora följder. Men han är själv väldigt stolt över vad han fått till stånd.

I samband med OS i Beijingin har det talats mycket om politik och bojkott av spelen på samma sätt som i Melbourne. John tycker ändå att Kina gått i rätt riktning och att kineserna är värda sitt OS. Och han hoppas förstås att hans arv lever kvar även här.

Mottot för OS i Beijing är "En värld en dröm" och John är övertygad om att Kina kommer att arrangera ett fantastiskt OS. Och ifall idrottarna deltar i avsluningsceremonin - ja då kan arrangörerna i Beijing verkligen påstå att deras dröm har gått i uppfyllelse.